geofagus

Geophagus (sp. Geophagus) kommer från Sydamerika. De bebor många flodsystem i de ekvatoriala och tropiska klimatzonerna, som inkluderar Amazonas och Orinocos stora bassänger. De tillhör representanterna för sydamerikanska ciklider.

Namnet på denna grupp av fiskar indikerar näringens egenheter och går tillbaka till två antika grekiska ord: "geo" - jord och "phagos" - att äta, ta mat. De äter på botten, plockar upp en del sandjord med munnen och siktar den på jakt efter små bottenorganismer och växtpartiklar. Således, för normal näring i utformningen av akvariet, är närvaron av sandig jord obligatorisk.

Innehåll och beteende

Sättet att äta påverkade också utseendet. Fiskar har en massiv kropp och ett stort huvud med en stor mun. I genomsnitt når de en längd på cirka 20 cm eller mer. Som regel har män och kvinnor inte uppenbara synliga skillnader, eftersom de har en liknande färg och kroppsmönster.

De anses vara relativt lätta att underhålla om de är i en rymlig tank (från 500 liter) där lämpliga förhållanden skapas: temperaturregim, vattenhydrokemisk sammansättning, frånvaro av farliga koncentrationer av kvävekretsloppsprodukter och så vidare Att upprätthålla en hög vattenkvalitet kräver dock viss erfarenhet och dyr utrustning från akvaristen, så Geophagus rekommenderas inte för nybörjare.

Inom en vy finns en tydlig intern hierarki som leds av en eller flera av alfahanarha företrädesrätt att para sig med honor. De är vänliga mot andra fiskar, men kan förfölja sina svagare släktingar om de hålls i små grupper. I en stor flock på 8 individer sker inte detta. Den enda gången när Geophaguses blir intoleranta mot tankkamrater är under häckningssäsongen.

Föder upp

Med början av parningssäsongen bildar hanen och honan ett tillfälligt par. Båda föräldrarna vaktar kopplingen tills ynglen dyker upp. Från detta ögonblick börjar hanarna vanligtvis leta efter en ny följeslagare, och honan är kvar för att skydda yngeln i flera veckor till. Det vanligaste skyddssättet är att gömma ungarna i munnen, varifrån ynglen periodvis simmar upp för att föda. Varje gång ökar tiden för frisim och vid ett visst tillfälle blir ynglen självständig.

Plocka upp fisk med ett filter